| Historik | Den ideella föreningen Schahrazad - tusen och en natt av teater, Teater Schahrazad med säte i Stockholm och organiserad som handelsbolag, skapades 1976 av Wilhelm Carlsson (f. 1953) utbildad vid Dramatiska Institutets regilinje. Han var teaterns regissör och konstnärlige ledare. Medarbetare var Per-Ove Kårfors (som hade några år av gemensamt arbete med Wilhelm Carlsson bakom sig), Sussane Gunnersen, Hans Sandquist, Tom Fjordefalk (som utbildats och arbetat sex år vid Odin Teatret), Maria Ericson, Göran Thorell, Saara Salminen, Per-Henrik Wallin, Marie-Chantal Long, Tomas Norström, Sissel Aanaes, Bo Wagenius, producent, Christian Hårleman o.a.
Gruppen arbetade internationellt genom turnéer utomlands och genom att i Stockholm presentera teater- och dansensembler från hela världen. Teater Schahrazad var en experimentell teatergrupp vars verksamhet var ett exempel på okonventionell teater. Utgångspunkten för Teater Schahrazad var skådespelarens fysiska uttryck, arbete med kroppsträning och en utvecklad scenplastik med uttrycksformer som står koreografin nära. Gruppen har hämtad inspiration från förgrundsgestalter inom den moderna europeiska teatern som den ryske regissören Vsevolod Meyerhold, den polske teatermannen Jerzy Grotowski och även influerats av orientalisk teater och dans.
Meyerholds liv och verk inspirerade föreställningen Dr Dapertutto, 1981, som blev det stora genombrottet för gruppen och spelades under 1982 över hela Europa, bl.a. i Rom, Paris, London, Budapest och vid flera internationella festivaler. Teater Schahrazads nästa föreställning Resebyrån eller Robinsons syndrom, som hade premiär i maj 1983, var resultatet av ett samarbete med tre Paris-konstnärer: Alexei Khvostenko, som skrev pjäsen för gruppen, Sergei Essaian som gjorde scenografin för denna föreställning liksom för föregående Dr Dapertutto och Patrick Müller som komponerade musiken.
År 1986 har teaterns verksamhet i viss mån tagit en annan riktning, som ett dokument från arkivet vittnar om, i det att texten fått en större betydelse. Utvecklingen gick mot en mer "litterär" form av teater där det episka inslaget blev allt tydligare. Under 1986 spelades Macbeth framgångsrikt både i Stockholm och på en längre turné. Något annat som påverkat teatern i ny riktning var samgåendet med teatergruppen Kompaniet som bestod av skådespelare verksamma på institutionsteatrar: Peter Stormare, Tomas Norström, Sissela Kyle, Maria Johansson och Göran Thorell. Tillsammans med Kompaniet gjorde Teater Schahrazad under våren 1986 ett upprop om nyskriven svensk dramatik, vilket hörsammades. Man fick in fyrtio pjäsmanus. Av dessa utvaldes fyra vilka framfördes vid en s.k. reading den 12 maj. Under sommaren spelade Kompaniet/Teater Schahrazad El Paso av Jayne Anne Phillips i regi och bearbetning av Peter Stormare, skådespelare vid Dramaten och regissör för Kompaniet.
Förutom den rena föreställningsverksamheten har Teater Schahrazad genom åren bedrivit ett ständigt forskningsarbete kring skådespelarens konst och uttrycksmedel. Arrangerandet av utåtriktade seminarier och utländska gästspel i Stockholm kulminerade 1981 i det första internationella symposiet över Meyerhold och 1986 i Stanislavskij-symposiet bägge hållna på Kulturhuset. 1982 arrangerades Scensommar, en internationell gruppteaterfestival i Stockholm i samarbete med Jordcircus och Teater 9. Teatern belönades 1983 med ett stipendium ur Carina Aris Minnesfond samt DN På Stan's Kasperpris för sin utvecklings- och undersökningsverksamhet.
Sedan starten 1976 har Teater Schahrazad gjort sig känd för en mångsidig pedagogisk verksamhet. Man bedrev sedan 1980 ett pedagogiskt projekt Skådespelaren i gruppteatern med återkommande seminarier, vars syfte var att finna nya former för skådespelarutbildning. Projektet innefattade såväl intern som extern utbildning. Teater Schahrazad presenterade i Sverige en rad utländska grupper av speciellt pedagogiskt intresse, bl a introducerade man klassisk indisk dans och teater i seminarier och föreställningar. 1983 var Rassegna di Teatro Italiano - den italienska veckan - från Commedia dell'arte till postmodernismen arrangerad i samarbetet med Kulturhuset i Stockholm.
Sedan 1982 drev Teater Schahrazad under ett par år ett förlag med syfte att kunna utgiva teatertexter. Den första publikationen var boken Dr Dapertutto.
Teater Schahrazad fick en fast scen i Stockholm de sista åren. Innan dess hade gruppen turnerat flitigt i Sverige och övriga Europa.1976 hade gruppen fina och relativt rymliga lokaler på Nybrogatan 8 i Stockholm. Basen för teaterns verksamhet under år 1982 var de av Stockholms kommun förhyrda utrymmena i f d Serafimerlasarettet. Lokalerna medgav dock inte några offentliga föreställningar. Ombyggnadsarbeten pågick under hela året. Vid årsskiftet aktualiserades frågan om nya lokaler då hyresförhållandet kontraktsenligt skulle upphöra under 1983. Sedan maj 1983 förfogade Schahrazad över egna lokaler med scen på Odengatan 59 (f d Humanistiska biblioteket). Teater Schahrazads föreställningar ägde rum även på Kulturhuset och Rosenlundsteatern.
Ekonomiskt baserades Teater Schahrazads verksamhet i stor utsträckning på studiecirklar. Gruppen mottog ett årligt återkommande symboliskt ekonomisk stöd av svenska staten och på projektbasis har man samarbetat med olika kommunala och statliga institutioner som Utbildningsdepartementet, Stockholms kommun o.a. |